Hikkaduwa 2012-01-17

Livet, på gränsen till paradiset, rullar på.  

Samma fina väder och varma vatten, ibland avbrutet av någon skön regnskur.  Lite enformigt då och då, men vi vägrar att klaga.  Inte minst när vi nås av rapporter från kära Svedala.  

Senast hade vi ju haft oturen att bli bestulna på pengar och HVs mobil.  Det har inte hindrat oss nämnvärt.  Inte förrän härom dagen när den sista mobiltelefonen ramlade ned i en kopp fylld med kaffe, arrak och socker.  Elektroniken höll inte för detta oväntade dopp.  Vi har nu två fräscha mobiler igen.  

Med några av våra svenska vänner har vi haft en 5-kamp, med grenarna: boule med kokosnöt, kast med lankesisk 50 rupier-mynt mot vägg, biljardboll närmast kant, pilkastning och avslutningen gurka (ett lurigt kortspel).  Vinnare blev Bobby från Glasgow med de ödmjuka panchosarna HV och TW på de sista platserna.  Vad gör man inte för att jobba upp ungdomarnas självförtroende.  

Vi har varit hos polisen ytterligare 4 gånger för att få en kopia av rapporten.  Tyvärr utan resultat.  Alla poliser är glada och trevliga men svaren blir oftast i stil med "goddag yxskaft".  Idag 17/1 tröttnade vi och ringde Svenska Generalkonsulatet i Colombo.  Det hjälpte och 2 timmar senare kunde vi hämta stöldrapporten på polisstationen.

Fortfarande försöker vi att motionera.  Tyvärr har även HV´s hälsena nu reagerat negativt, vilket gör att vi båda drabbats av samma besvär.  Vi tröstar oss med att Churchill nog hade sagt "It could be worse".  

För att få några nya fräscha bilder cyklade vi till Blå Lagunen, där två man paddlade oss runt i några timmar.  Vi var bl a inne i ett jättefint buddistiskt tempel (vi har förvisso sett hundratals tempel, men detta var i absolut topp 3).

Många hus härnere står fortfarande spöklika och obebodda efter tsunamin.  Vad man kanske inte tänker på är att i Thailand omkom ca 9000 personer, men på Sri Lanka hela 42000.  De flesta omkomna på östra sidan av ön, men även södra var svårt drabbad.  Detta lär vara officiella siffror. Man har nog lite till mans haft bilden av att tsunamin var en enormt stor våg som svepte med sig allt i sin väg, men här får man verkligen svart på vitt.

Vi träffade en lankesisk man som hade ett tvåvåningshus, där övre delen klarade sig, men första etaget blev utblåst. Han beskrev att havsvattnet liksom försvann till långt utanför kusten.  Ingen visste eller förstod någonting. Man tittade bara förundrat.  Efter en stund kom vattnet hastigt tillbaka och då, här i Hikkaduwa, med ca 5 meters högre vattenstånd än normalt.  

Vi funderar nu på att lämna Sri Lanka några dagar efter brölloppet den 25/1. Snart skall vi in till en resebyrå och se vad det finns för flyg till Trivandrum.  Det ligger i sydvästra Indien i delstaten Kerala och inte långt så långt från Sri Lanka.  Vi tänkte först att ta en båt till Indien men det verkar inte finnas någon sådan förbindelse.

Ha det så bra därhemma

                     hälsar Hasse och Thomas!